Men för i helvete! Nu får det väl ändå vara nog?

Nu har det hänt. Igen.
Maria, fjorton år och berusad blev gruppvåldtagen av två killar på sjutton respektive arton år. Under våldtäkten hade även tre tjejer befunnit sig på platsen och det var en av dem som berättat för Maria vad som hänt eftersom hon själv inte kom ihåg något.
Killarna hade släpat in henne på toaletten, låst dörren och sedan tagit för sig. Först den ena och sedan den andra.
Dagen efter blev flickan tagen till sjukhuset där skadorna dokumenterades och fotograferades.
Ryggen, bulorna, blåmärket vid underlivet. Själv ville hon hoppa ut genom fönstret när insikten om vad hon blivit utsatt för slog till.
Hennes mamma ville inte låta killarna slippa undan och fick till slut Maria att gå med på att anmäla.
Maria var rädd. Rädd för vad en anmälan skulle kunna tänkas föra med sig.
Hennes värsta farhågor visade sig bli sanna.
Rykten började florera.
”Hon är bara ute efter skadestånd.” ”De så kallade förövarna är oskyldiga.” ”Hon var med på det.”
På Facebook bedrev en av killarna en kampanj om att rättvisa skulle segra.

Fallet togs upp i rätten och det blev en fällande dom för de två unga herrarna.
En av dem valde att överklaga och när hovrättens beslut kom fick Maria och hennes mamma en chock.

Maria som vid tillfället hade 1.9 promille i blodet var tydligen ändå inte tillräckligt berusad. Hovrättens motivering till det var att hon delvis gick på egna ben och även haft ett telefonsamtal på några sekunder med sin mamma.
Sedan att Maria beskrivit att hon ”varit helt borta” och ”inte varit där i själen” hade uppenbarligen ingen som helst betydelse. Även tjejkompisarnas ord och vittnesmål hade inte heller en avgörande roll.
Dagen efter friandet lade killen upp en bild på Instagram med texten ”Frikänd” där han gör segertecknet.

Maria har idag hög skolfrånvaro, lider av panikångest, går till psykolog och till sjukgymnast och kiropraktor för sin skadade rygg.
Jag misstänker att killen i fråga mår en aning bättre än vad hon gör.

Och – det får mig att vilja spy.

Fakta:
Bara 23 procent av sexualbrotten anmäls, enligt Nationella trygghetsundersökningen 2011. Förra året polisanmäldes 6 200 våldtäkter i Sverige.

Vissa delar av texten är lånad från Aftonbladets artikel om fallet.

Det här inlägget postades i Lite av varje. Bokmärk permalänken.
Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/8/c/4/asabonelli.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 388

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *