När blondinen angrep pokerbordet

Hej alla nya och gamla läsare och välkomna till ”Blogga hos Bonelli”!
Hoppas allt är bra och att solen lyser på er.

Idag har en relativt nyfunnen vän lutat sig tillbaka i mitt soffhörn. Vi träffades för cirka två år sedan i samband med en författarkollegas releasefest. Hon är en skön tjej med härlig humor och inte minst en talangfull deckarförfattare.

Välkommen Ida Axelsson!

IdaAxelsson

Hej Åsa och tack för att du bjudit in mig till din härliga soffa igen! Sist jag var här släppte jag bomben om att jag var gravid i åttonde veckan. Den gröna färgen i ansiktet gick liksom inte att dölja så jag berättade omedelbart, vi hann knappt slå oss ner. Först tänkte jag blogga om det eftersom det är anledningen som gjort att uppföljaren till Svart Skugga dröjt men så kände jag gud vad tråkigt. Helt ärligt. Det kan summeras i en mening: Jag spydde i sju månader, lyckades inte skriva en rad och sedan kom vår härliga son Julius. Däremot kommer den bli klar i sommar för dem som undrar. Istället tänker jag bjuda på mig själv och en historia som fortfarande toppar min lista över det mest pinsamma jag någonsin gjort!

*

    ”Gör det! Bara köööör! Det blir jätteroligt!”
”Okej, jag gör det.” Med bestämda, någorlunda raka steg gick jag fram till pokerbordet. Memorerade en sista gång vad jag skulle säga innan jag trängde mig in mellan killarna som stod runt bordet. Av någon anledning slutade alla spela och tittade på mig, blondinen som precis angripit pokerbordet mitt i en pågående runda. Även personen som jag ville prata med tittade upp. Perfekt! Med en lapp i ena handen och ett champagneglas i andra fattade jag mod att säga det jag ville ha sagt.
”Min bok ska bli film. Om du har en bra backhand tycker jag du ska ringa mig.” Jag lämnade lappen och han log (hoppas jag). Trots att självförtroendet, eller snarare champagnehybrisen var på topp vågade jag inte stanna kvar och prata utan lade benen på ryggen och skyndade tillbaka till min kompis som begrundat spektaklet.

När och var utspelade sig denna pinsamma incident? Och vem var mannen jag castade till filmatiseringen av min ännu ICKE publicerade kriminalroman Svart Skugga? Vi backar bandet!

December 2013. En, för årstiden, ganska regnig lördag. Jag och min barndomskompis Christin hade blivit bjudna till ett företagsevent för Volkswagen nere i Frihamnen genom vår gemensamma vän. Det var en påkostad fest, Ebbot Lundberg fixade senaste musiken på dansgolvet och när Mando Diao intog scenen lyftet taket. Likaså vi! Humöret var utmärkt och vi minglade runt bland alla gästerna, småsnackade med de flesta som kom vår väg. Det var länge sedan bara jag och Christin var ute och verkligen slog klackarna i taket, så där som att det inte finns någon morgondag ni vet. Oftast brukar det bli en middag och i bästa fall en drink på någon bar efteråt. Fast just den kvällen stod F E S T på agendan!

Partner in crime

    Tomma glas i handen byttes hela tiden ut mot nya bubblor. När klockan passerat midnatt fick jag syn på Honom. Jag berättade för Christin att han var den jag hade som förlaga när jag skrev om en av poliserna i Svart Skugga och att när min bok blev film skulle ”han” spela Mattias.

”Skitbra idé!”, sa Christin och vi skålade. Igen.
Vi fortsatte diskutera. Han var klippt och skuren: Dramatenskådis som gjort flertal uppsättning av Ingmar Bergman. Haft huvudrollen i åtskilliga svenska filmer där han spelat allt från hårdkokt polis, till skurk och hopplös romantiker. Plus att alla vet vem han är. Det kunde inte bli bättre.
Jag vet att steget kan tyckas långt mellan att ha den här typen av diskussion till att faktiskt agera. För de flesta. Men inte för oss. Inte då.
Dagen efter vaknade jag upp med lätt huvudvärk som blev lite kraftigare när minnesbilderna från natten före spelar upp min attack vid pokerbordet. Alla spärrar jag inte hade haft under kvällen sköljde över mig. Jag kan ha varit en lämplig kandidat som illustration till ordet ”ångest” i ett uppslagsverk … Jag ringde min kompis och till slut började vi gapskratta. Lugnade oss med att ingen kommer någonsin få veta och han vet inte vem vi är. Förhoppningsvis kände han sig smickrad! Dagen går och min huvudvärk försvinner allt eftersom timmarna går. Tills jag får ett sms från ett nummer jag inte känner igen.

    Hej! Hittade lappen idag och kom så småningom på var jag fick den någonstans… Men det tog ett tag… haha. Berätta, vad är det du ska göra?

Nu hade jag inte bara ångest, jag ville dö! Återigen ringde jag min kompis och vi låg dubbla i skratt. Diskuterade om jag skulle strunta i att svara överhuvudtaget, eller krypa till kors och erkänna att allt kanske inte riktigt var hundra procent klart med filmatiseringen. Det blev det senare.
En timme senare hade vi fått ihop ett rimligt sms där jag skrev att det varit en rolig fest som innebar en gnutta champagnehybris vid ettsnåret. Jag berättade om mitt manus och att han blivit ”modell” för en av karaktärerna men att jag också bad att få återkomma tills något filmteam hört av sig. Det tyckte ”han” var en jättebra idé och att han såg fram emot att läsa min historia.
Där och då lovade jag mig själv att jag skulle skicka min bok när den väl blivit utgiven men det har jag glömt bort, eller snarare förträngt. Jag har faktiskt träffat honom på en bokrelease efteråt men då strök jag mest runt som en katt längs med väggarna och höll mig borta från champagnen.

Nä, vet ni vad mina vänner? Nu ska jag ta en promenad bort till brevlådan och posta ett exemplar av Svart Skugga. Jag är helt övertygad att Thomas Hanzon behöver något att läsa i hängmattan. Och att han fortfarande kan ta denna komplimang. :)

Trevlig sommar!
Ida  Axelsson
 

Det här inlägget postades i Blogga hos Bonelli. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När blondinen angrep pokerbordet

  1. Ebba Range skriver:

    Tack, söta Ida för att du delar med dig :)
    Minns som igår när du sa att du var ‘för mycket preggo’ för att skåla … i vin – där du satt i samma soffa som när du skrev det här inlägget!
    Hoppas det blir en film av både ‘Svart skugga’ och uppföljaren :)

  2. Hanna-Maija Bergman skriver:

    Hihi
    Kul! Positiv ton.????

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *